En överjävlig vändning
Här sitter jag. Bestämde mig nyss för att avsluta min tveksamma ansträngning i skolarbetets tecken. Tänkte sätta mig avslappnat tillbaka, lägga mina läskiga labbar på Xbox-kontrollen och springa runt och kasta bilar på diverse löst pack i Crackdown. En avslappnande kväll inplanerad, med andra ord.
Men upprepad hädelse har satt mig på en inte allt för god fot med gud, och mannen där uppe såg mina planer. Ner slängde han sina fläskigt allsmäktiga dasslocksnävar och satte en sju-åtta käppar i mina hjul.
Glada spelfantaster kanske redan har gissat vad det hela handlar om. Den legendariske röde ringen av ren och skär död. Nu har den drabbat mig. Inget mer slaktande av aliens, rullande av bollar, lirande på plastgura eller klättrande på skyskrapor för mig inte. Nu blir det att hålla sig till trotjänaren från förra generationen, PS2an, tills jag fått boxen fixad (någon som kan berätta exakt var man får det gjort förresten?). Inte fy skam, med en rad kvalitativa lir, men fortfarande inte den kopp rotmos jag ville slabba i mig just ikväll.
Nä, nu blir det fanimej att gråta en skvätt.
stackars, stackars lilla Linus :(
RIP :'(