The Garden of the March Hare

Renlevnad och självspäkning tycks vara den nya trenden. Vart jag än vänder mig ser jag människor med siktet inställt på att kunna dra på sig sin prinsessklänning eller sina superman-tights från femman. Själv har jag lyckats hålla mig borta från sådana hemskheter med bravur.
Tills nu.

Var det gick fel vet jag inte. Jag kan fortfarande minnas tiden då jag var hård som sten och gjutjärn, och tuggade tretumsspik som hubba-bubba. Tiden då jag hade Le Bunns of härdat stål, en mage jag kunde studsa nakna beundrarinnor på (i teorin i alla fall; några nakna beundrarinnor såg jag aldrig skymten av) och kunde bänka min egen vikt (som dock låg strax över vikten av en normalstor godispåse på den tiden). Tiden då jag hade ett så vältränat leende, att jag kunde smälta isglass och få stora kvantiteter brylkräm att koka vid exponering.
Men. Någonstans på vägen hände något. Opassande utbuktningar tog form, och förstörde min, annars så klanderfria, fasad. Man kan väl säga att jag sakta har börjat lägga på mig inför en vinter som, med all sannolikhet, aldrig kommer inträffa.

Nu har då, i alla fall, mannen som en gång använde antropologi för att rättfärdiga en livsstil utan träning, tvingats satsa på ett nyttigare leverne. Det är det, i kombination med inköp av större byxor.

Här kommer en lista med alla Big No-No’s som nu fyller mitt liv:

1. Snacks
Dessa härliga fett-tabletter är inget min nyttigare version vill beblanda sig med
2. Kakor
Nej. No moar kakor. Smärtsamt.
3. Godis
Inte heller allt som kan tänkas falla under kategorin godis är tillåtet.
4. Allt annat ätbart som gör mitt liv värt att leva
Vill man vara fin, nånting, nånting, leva som ett svin.
5. Hiss
Trapplöpning är the way to go

Bubblare:
Läsk. Ja, jag borde väl undvika det med. Men eftersom jag har självbehärskning som en rysk sprutheroinist väljer jag att inte ta mig an allt för mycket.

Så, då sitter jag här, inte med en jumboskål popcorn, utan med en kopp osockrat te. Det, mina vänner, är karaktärsbyggande.