God save the queen?
Världen är en bra hemsk plats, och det är inte sällan ödets ironi dorp-kickar en i nacken, för att sedan sitta genom hela begravningen prasslandes med en påse polly, ropa n00b till kistan, och uppröra mormor och morfar genom att börja äta buffén innan någon säger varsågod. Det här är en sådan gång.
Jag har en längre tid önskat att den överjävliga mupp till låtsasmänniska som kallar sig Blondinbella ska tvingas av sin bloggtron av en ödets nyck, en bloggare med vett, eller en dansk yrkesmördare med rakad skalle och ett stort vapen. Och, visst, nu är hon slagen, men i jämförelse med vad som ersätter henne var Bella Einsteins superbloggande lillasyster.
Vad är det med ytligt kackel om en meningslös människas liv som är så tilldragande? Vad är det med nagellacksbloggar* och noll personlighet som lockar?
Jag kommer nog aldrig förstå människor.
*” Varför började du blogga?
– Jag läste Blondinbellas blogg och tyckte det verkade kul. Jag kommer ihåg att jag läste något hon skrev om sina naglar, så tänkte jag att ’sådant vill jag också skriva om’. ”
ARTIKEL på Aftonbladet
Djuplodande tös dendär.