The Garden of the March Hare

Jag gillar inte Gay-galan. Jag har inget emot "Gay-samhället", eller homosexuella i allmänhet. Men gay-galan klarar jag inte. Det är inte det att jag inte unnar våra kära homosexuella rätten till en egen gala, inte alls. Men hade jag varit bög hade jag blivit skitsur. För galan gör ju allt det vi så noga undviker att göra; generalliserar, stereotypiserar och sorterar människor efter vem de helst skulle vilja sätta på.
På galan kommer en enorm samling pseudo-kända rumppirater (om någon känner sig kränkt ber jag om ursäkt), deras entourage, en samling dittvingade politiker, samt Peter Jöback (som i år enbart var nominerad till lite mer än en femtedel av priserna) mötas och "mingla" lite. Efter detta kommer pris utdelas och någon gammal (last year is just soooo last year) schlagerlåt kommer kommer framföras (för alla vet väl att bögar bara ääääääälskar schlager).

Så, för att summera, alla bögar är schalgerälskande Peter Jöbackkopior (dock utan skivkontrakt).



Peter Jöback - The single största personen någonsin, tätt
följd av Einstein, Freud och killen som uppfann dubbelhäftande
tejp. What is up med det the use of min fina svengelska will
dock be ett mystery.


(Notera att jag, av principsak (och på grund av minnesproblem) inte tittade på Galan, som gick av stappeln ikväll (kanske fortfarande pågår?) och vet därför inte hur många pris Jöback faktiskt mottog.)

too-de-loo! (<----Flamboyantly Gay)