The Garden of the March Hare

De som känner mig kan utan större tvekan hålla med om att jag i mångt och mycket är ett ekonomiskt geni, och att alla större företag nog skulle må bra av att ta kontakt med mig. För att driva in min poäng väljer jag att ta ett exempel som tog plats ”IRL”, som kidsen skulle säga.

 

Scenario:

Jag, flickvän, och dennes familj (två föräldrar, två bröder, två svägerskor och två brorsbarn) väljer att unna oss lita lättsmält underhållning, i form av en heldag på Liseberg. På en plats som denna, vars enda funktion är att lura av stackas konsumenter deras surt förvärvade slantar, sker transaktioner av levnadsmedel med sådan fart att de flesta av oss inte hinner följa med i händelseförloppen.

Dessutom finner sig den intet ont anande tivolibesökaren på ett område där de är farligt underordnade den övermakt som råder, och där den konkurrensavsaknad som butikerna avnjuter pressat upp priser till nivåer bortom de flestas förstånd.

 

I situationer som dess är det livsviktigt för den utsatte att vara väl bevandrad i konsten att prispressa. Att på ett så effektivt sätt som möjligt maximera vinst och minimera förlust.

 

Låt mig pressentera en uppsättning i utbildningssyfte:

The Hero versus The Evil Corporation

 

Starring

Linus Svensson as “The Hero”

Burger King as “The Evil Corporation”

Petronella as “The Fair Maiden”

And

David Hasselhoff as “Rodolfo”

 

Vår hjälte känner törsten bränna I halsen, och ser enbart en utväg: att blotta strupen för den ondskefulla överhetens vassa, tjuvaktiga klor. Han reser sig med skräckblandat trotts och stålaktig beslutsamhet i sina spjuveraktigt kvinnotjusande pojkögon, och sätter med bestämda och sexigt maskulina steg av mot Burger Kings kassa.

Då hans penningpung reda känt på överhetens gnidenhet, och hans dagskassa tagit en rad inte helt överkomliga smällar, bestämmer vår hjälte sig för att ta det ekonomiska alternativet, i form av läskeblask i en behållare storlek ”small”.

 

Hjälten hade, i en stund av högmod, trott sig ha sin onda motpart under kontroll, men knuffas av sin piedestal när han inser att han nyss lurats betala inte mindre än 18 svenska kronor för 25 cl läsk.

Aderton riksdaler för en kvarts liter smaksatt vatten är en skandal, och vår hjälte rasar! Men om han utöver det legat på latsidan hade det här varit en historia utan varken sensmoral eller slut i vilket hjälten förnedrar antagonisten eller kysser sin dam i solnedgången. Nej, hjälten reser sig upp till kamp, beväpnad med sin retorik, sin pojkaktiga charm, och sin obesegrade förmåga att prispressa.

 

Och, bara tio minuter senare, har vår hjältefigur nått sitt mål, och med tre olovliga återfyllningar av koppen sänkt priset per 25 cl läsk till det mycket överkomliga 4,50 kr. på vägen ut moonade han kassan, och sedan kysste han sin dam filmiskt, medan solen sänkte sig bakom Balder.

 

Sammanfattning:

Jag stal 75 cl läsk från Burger King, och försöker nu vinkla det så att jag verkar vara hjälten i dramat. Inga konstigheter.